Blir så ledsen, samtidigt som jag inte borde vara det.

Läste för en kort stund sen några bloggar, och en del av innehållet i dom, gör mig så ledsen. Fast jag edgentligen inte ens borde blir det eller känna något för det som står. Men ändå blir jag det.

Det är en del av det jobbigaste med min sjukdom, att ALDRIG kunna släppa saker/folk, utan alltid ska grubbla, undra. Och inte gå vidare. Bara lämna allt och låta det förgås och va. Nej, jag ska sätta mig själv i en depp period och bara grubbla, tänka och fundera som undra. Hatar det.

Mycket av mig känner bara att, så skönt att va av med en del, men ändå så måste jag alltid grubbla på saker och ting och övertänka på allt fleragånger om, innan jag kanske ger upp och lämnar allt och går vidare.

Jag saknar fasiken tiden från förr. Var härligare då, inte alls lika mycket skit och bekymmer då som nu.

Idag är det sällan jag vänder mig till någon människa alls, för att fråga råd, eller prata av mig eller bara för att prata allmänt, utan gömmer allt innom mig och låter sen allt bli kaos i slutet så alla kan vända på det till mitt fel och deras fördel.

Sällan som någon ens lyssnar på mig nu för tiden, eller ja, vart så i ett par år, men hade folk runt om mig, ett kort tag, som jag tror kanske lyssnade lite till vad man sa, men det var ju ett tag sen nu :( Jag saknar att prata med någon, bara, prata. Men idagens läge går det inte att prata med människor längre.

Alla säger att dom tål allt, rakhet, ärlighet, förstår än, att dom säger om något blir galet eller fel, att dom själva är så ärliga och raka och alltid vänder sig till än om något är fel. Men, varför gör dom då inte det, om dom nu Är så som dom säger? Och varför blir det ALLTID bråk och dispyter som till slut leder till avslutad vänskap, för att personen i fårga, INTE stått för sina egna ord?! Jag förstår faktiskt inte det där.

Jag är alltid lika förvirrad när det kommer till folk och vänner och bekantskap runt om än.

Alla säger så mycket, med står ju inte alls för det som säger, varken om sig själva eller annat!

Kommer nog troligen aldrig hitta en sån person som är som mig, eller att förstår mig på dom man har än kvar runt om sig.

Känner mig bara så, förvirrad och uppslukad av dess olika tankar och funderingar om precis allt.
Jag vet verkligen inte, vad som är rätt och fel längre, bland folk och deras saga om sig själva.

Nae, slut grubblat, ta tag i nacken och gå och fixa!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hopp, han gå 2 veckor nu sen sist jag skrev. Men har hänt en del jobbiga saker under tiden som hindrat mig från att skriva. Men ska fylla i er snabbt och lätt om vad som hänt här hemma.   Började natten mellan måndag och tisdag förra veckan, då j...

Fredag då, ensam hemma för stunden med alla 4 barnen. Nellie och Ella är mer vilda än tama och man får sig en riktig mortion av att resa sig upp och ned ifrån soffan var annan min. Men ja, den åldern inne nu på dom så, lyssna är ju inge spännande län...

Jaha, här har man inte vart på bra länge. Men har hänt massor under tiden.   Min lille pytt Jayce är född. Han föddes med kejsarsnitt den 7.e februari 22.11. 14 dagar tidigare än BF som var den 22.a februari. Han har haft en tuff start i sitt liv...

Vart mycket sista dagarna, där av inget skrivande. Har inte mycket att tillägga idag heller så, får se om det kommer något senarel ...

Idag fyller min fina lilla Kian 1 år :D HURRA för Kian :D Men han firade det i går, för hans mormor fyller nämligen också år idag :D Så blir att gå över till dom och gratta henne lite idag. Kian sover en kortis nu, så när han har vaknat, går vi över ...